Att växa upp

Jag trivs i min bostad i NorrköpingJag har tagit det absolut största steget i mitt liv, jag har tagit mitt pick och pack, och flyttat genom halva Sverige. Från blåsiga Skåne i söder, till underbart vackra Norrköping, nästan mitt i landet. Eller ja, jag sa i alla fall nästan. Jag har aldrig direkt varit någon höjdare på geografi.

Här har jag ett jobb jag trivs helt fenomenalt bra med, underbara kollegor och bra vänner. Jag älskar min bostad i Norrköping, mycket bättre än min gamla lägenhet nere i Skåne. Jag har för all del bytt bostad i Norrköping tre gånger innan jag blev nöjd, men det är viktigt att veta vad det är man vill ha.

En stor saknad

Det enda jag saknar är min familj och mina gamla vänner. Alla finns de kvar där nere i söder, och eftersom livet rullar vidare, både för dem och för mig, så träffar jag dem inte alls så ofta som jag faktiskt önskar. Alla galna stunder vi har haft tillsammans, alla middagar och alla dagsutflykter, det är bara minnen nu. Det låter sorgligt, jag vet om det, men lite sorgligt är det väl faktiskt också. Avståndet mellan oss är för långt, och förr eller senare rinner allting ut i sanden. Med vännerna åtminstone, inte familjen.

Glad för det man har

Men jag trivs här i min bostad i Norrköping, men min karriär, mina man, mina vänner och mina djur. Jag skulle inte vilja byta det mot något i världen, jag bara önskar att de andra liksom hade flyttat med mig när jag flyttat upp. På så vis hade jag liksom inte behövt sakna något. För det är inte de olika orterna och de olika bostäderna man saknar och längtar efter, utan det är människorna som finns där.'

Om du behöver bostad ska du kolla in här: bostadnorrköping.com

© 2016 A MarketPress.com Theme